måndag 17 oktober 2011

OM ATT SÄGA EMOT LÄKARES BÄSTA VÄNNER - EN RISK I VÅRDEN


Introduktion:
Jag som skriver denna blogg har kallats ”skandalsjuksköterska” i pressen. Människor har skrivit i inlägg i Dagens medicin att jag inte skulle få röra deras barn och att det är tur att jag är borta ur vården. Bakgrunden är följande. I juni år 2008 gjorde jag ett allvarligt misstag. Jag upptäckte själv att jag var skuld till ett barns snabbt stigande natrium (salt) och anmälde mig själv. Jag kunde låtit bli att anmäla mig och hoppats klara mig utan upptäckt. Jag kunde ha försökt kasta skuld på någon annan. I stället utsatte jag mig för stor risk genom att berätta. Jag hade varit en kritisk röst internt i många år och många hade gjort upprepade försök att manövrera bort mig från arbetsplatsen. Dagen efter blev jag hotad av en läkare och man har sedan spridit en rad lögner om mig via pressen. Jag försvarade mig inte. Orsak till att jag gjorde misstaget var att jag insåg att barnet utsatts för vårdskada redan, vid 1½ dygns ålder.  I mars 2010 vände jag mig till sjukhusets ledning. Fyra chefssjuksköterskor hade slutat mer eller mindre frivilligt och när erfarna barn/neonatalsjuksköterskor flytt från vanvården av barnen hade man rest till forna Östtyskland och värvat iva sjuksköterskor från vuxenvården. De saknar barnkompetens. När barn/neonatal sjuksköterskans funktion saknas på en avdelning för vård av för tidigt födda barn blir barnen svårt sjuka – det blir stor behov av intensivvård som många läkare och även andra tycker är ”häftigt”. Man skrämmer upp föräldrarna direkt de kommer till avdelningen, man talar om infektioner, hjärnblödning, blindhet och annat och man gör sedan barnen sjuka genom undermålig hygien, lågt utbildad personal och dålig medicinsk teknisk utrustning. Jag larmade sjukhusledningen 23 mars 2010 och blev anklagad för att ha mördat ett barn den 7 april. Jag kunde bevisa att läkarna ljög. Idag har jag fått rätt i HSAN, Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Bloggen är mitt sätt att försvara mig mot allt som skrivits om mig i pressen sedan sommaren 2008. Om man vill få en sammansatt bild bör man läsa inläggen i den ordning de skrivits.



Analys av Stockholms neonatalvård:
Stockholms neonatalvård är som en lekstuga för förvuxna pojkar och för kvinnor som beter sig som om de var kvar på grundskolans mellanstadie.  De går till sitt jobb för att få inkomst, socialt umgänge och boast för sitt eget ego, inte för att ge optimal sjukvård. Patienternas behov är inte ”mål i sig”, som filosofen Immanuel Kant skulle ha uttryckt det, utan patienterna – vårdens allra minsta och mest utlämnade grupp - är gruppens ”medel” för att stärka sin egen svaga självkänsla och få akutvårdens adrenalinkickar.                                                      

Helpers’ high is a euphoric feeling, followed by a longer period of calm, experienced after performing a kind act. The physical sensation results from the release of endorphins, and is followed by a longer-lasting period of improved emotional well-being and sense of self-worth…. http://en.wikipedia.org/wiki/Helpers_high

Många av de föräldrar som suttit, timme efter timme, vid sidan om kuvöser som inte desinfekterats mellan barnen och hjälpt sina små barn att hålla kvar en tröstnapp som inte kokats sedan föregående barn, drabbas av stockholmssyndromet. De har knutit sig till personalen och trott allt som sagts.  Många har trott att de själva orsakat barnens infektioner för personalen antyder det. Personalen använder rikligt med handsprit och är noga med handskar inför föräldrarna som inte vet att toalettpapper, batterier och blanketter  förvaras i stängda skåp i sterilförrådet samtidigt som sladdar som ska läggas in till barnen i kuvöserna förvaras hängade på en vägg insnodda i el- och data sladdar och slangar som ska sättas in i respiratorernas sterilpackade slangsystem förvaras direkt på golvet eller i de nedersta öppna backarna i en hylla i apparatförrådet. 
Det är som en fars med mycket högt pris för barnet, föräldrarna och hela samhället. 
När en ledande universitetsklinik är sjuk och leds av flera skeva människor som skyddar varandra påverkas kunskapsutveckling nationellt.                                                                                                                    
Stockholmssyndromet: Syndromet har studerats av olika forskare inom viktimologin och man har kommit fram till att det framför allt baserar sig på rädsla för att råka ännu värre ut och en vädjan till den inre godheten hos den som tagit en som gisslan. Ju mer energi man investerar i denna typ av förhållande, desto svårare får man att bryta sig loss. http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholmssyndromet

När ny personal säger upp sig för att de chockeras av de allvarliga bristerna i vården tror gruppen att det beror på att ”ingen annan klarar det vi gör”.  ”Man måste vara lite speciell för att arbeta här… det är inte många som klarar det… vi är lite speciella”, säger gladlynta sjuksköterskor leende när läkare från andra länder frågar hur det kan komma sig att omsättningen på personal är så stor. Neonatalvård brukar vara populärt.                                              

Det finns inte någon som helst fungerande patientsäkerhet vid KS neo. 
De som ansvarar för vårdhygien saknar adekvat kunskap men de har nära personlig relation med överläkare med makt. Den interna utbildningen ligger på 70-80 tals nivå.
Personalgruppens kompetens på denna universitetsklinik ligger på lägre nivå än den gjorde i personalgruppen vid länssjukhuset där jag arbetade innan, år 1990 – det gäller även läkarnas kompetens. 
Barn födda i vecka 25-26, som skadas i vården i Sthlm idag, skulle haft stor chans att överleva utan skador om de fötts på länssjukhuset för 20 år sedan. 
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/min-son-platsar-ingenstans_4686217.svd
Man har spetskompetens på intensivvård på neonatalen i Solna – som man givietvis får om man inte skyddar barnen från allmän blodförgiftning (sepsis) - men man kan inte allt det andra man måste kunna när man tar emot och bedömer nyfödda barn som kan ha vilken sjukdom som helst i vilket organsystem som helst. Man har inte den kompetens som krävs för att hålla barnen fria från infektioner och hindra andra vårdrelaterade skador som t.ex. skador av hypoxi.

Läkarkompetensen innefattar inte den omvårdnad av för tidigt födda barn som håller dem friska och skyddar dem från infektioner. Den kunskapen finns i första hand hos sjuksköterskor. 
Undersköterskor är vårdens specialister på hygien. De får sin kunskap från sjuksköterskor som, i sin tur, fått undervisning av specialister på förebyggande hygien i sina utbildningar. 
Åtminstone var det så förr och åtminstone har det varit så utanför Stockholm. 

I Stockholm har man skapat en kultur där de som ska leda verksamheter och tillföra människor kunskap inte har adekvat kompetens. Läkaren som är divisionschef för Astrid Lindgrens barnsjukhus är inte barnläkare utan obstetriker. Vårdchefen/ sjuksköterskan som leder neonatalavdelningen kan ingenting om neonatalvård. Vårdläraren som planerar och genomför intern utbildning för sjuksköterskor har kompetens för undervisning av undersköterskor. Nya sjuksköterskor skolas in av barnsköterskor (!!!) som tror att det är de som har den högsta kompetensen i landet om vård av sjuka nyfödda och för tidigt födda barn, med benäget stöd av svaga läkare som inte klarar samverkan med starka och kompetenta sjuksköterskor. 
Det finns inte praktikplatser nog för blivande undersköterskor med barninriktning för att barnsköterskor, utan utbildning i sjukhushygien, är upptagna med att skola in sjuksköterskor på Astrid Lindgrens barnsjukhus! 
Man har skapat ett system som inte bygger kunskap utan som bryter ner kunskap. 
Man har tilldelat barn/undersköterskor makt över sjuksköterskor.                                          
Att arbeta på barnkliniken vid länssjukhuset var som att stå i ett vattenfall av ny och fräsch kunskap. Att arbeta på Karolinska sjukhusets neonatalavdelning har varit som att stiga in i ett stängt rum där ingen ny kunskap kommer in, förutom att enstaka medarbetare får egna storslagna idéer som blåses upp som färgglada ballonger – tills de spricker när någon gör en utredning efter 10-20 år – men hur många barn som hunnit skadats då utreds aldrig. Det är med den interna kunskapen som att personalen vandrar runt i en damm med samma unka vatten i decennier. ”Vi är världsledande”, säger man till intet ont anande föräldrar.

I februari 2008 skrev jag till en överläkares väninna och frågade om förbudet mot att desinfektera kuvöser.

Du skriver "det är viktigt med evidens eller att vi är säkra på att vi gör det rätta innan vi gör förändringar" - Min synpunkt på det är att det aldrig kommer att komma vetenskapliga studier som ger evidens för alla små detaljer som vi skulle behöva ändra akut. Dessutom har den beprövade erfarenheten, så vitt jag förstått, lika stort värde som olika studier - och tillverkares egna anvisningar borde kunna vara regler om inte det finns evidens för att avvika från dessa.

Framför allt tänker jag då på rengöring och byte av kuvöser. På min förra arbetsplats odlades på kuvöserna under en längre tid och sedan kom man fram till att de borde bytas var tredje dag för de minsta barnen. Om jag inte minns fel valde man att sätta gräns vid fukt över 65 %.
Så vitt jag känner till skriver man till och med i vissa läroböcker numera, att kuvösbyte bör göras med 3-4 dagars mellanrum till de minsta barnen.

Och så detta med kuvösrengöring: enligt tillverkarnas anvisningar ska en kuvös desinfekteras mellan varje patient och minst en gång per vecka. 
BÄST KUVÖS NÅGONSIN
UR HYGIENSYNPUNKT
INGA SKRYMSLEN - RENA YTOR
TÅL DESINFEKTION MED SPRIT


Runt 1990 köpte min förra arbetsplats in 8 nya Drägerkuvöser - de blå som vi tidigare hade två av. Eftersom det hävdades, av alla på KS Neo, att sprit förstör plasten på kuvöser ringde jag för att höra efter - jag undrade om det var ngt fel på mitt minne. Kollegan som svarade bekräftade det jag visste - att kuvöserna, 8 år efter inköp och efter att ha bytts var tredje dag för de minsta barnen och ha rengjorts med M-sprit varje gång, var som nya. 

Sjukhuset hade barn ner till vecka 24 och ett upptagningsområde som omfattade tre förlossningskliniker med ett underlag på ca 3700 förlossningar per år så ganska många barn vårdades i kuvös där.

När vi fick nya Caleokuvöser var plasten på dem, efter någon månad, fulla av repor efter diskborstarna. I dessa skador fäster sig bakterier och svamp och växer till.
En viktig fördel med M-spriten är att den tränger ner i skarvar och skruvhuvuden osv.
Jag tror att plasten på äldre Isolette kuvöser kunde bli mjölkig av sprit men så är det inte med moderna kuvöser - även om det inte verkar finnas omfattande vetenskapliga bevis.

Jag har funderat över hur man skulle göra om man ville veta säkert om det räcker att rengöra kuvöserna med diskmedel och tänkt att man borde köra kuvöser utan barn i 1 vecka med 95% fukt och 37 graders värme, byta vatten och behållare enligt den rutin vi har för de kuvöser som är igång och så odla inuti dem dagligen för att se om och när det börjar växa. Då har man skapat den miljö man ger barnet och kan undersöka den.

Vi växlade flera mail och min kollega, en fd barnsköterska, nära väninna till en överläkare, som utsågs till expert på hygien och tilldelades ansvar för hygiengruppen innan hennes inskolning till sjuksköterska var klar, svarade bland annat följande:

Vi skura ren kuvöser med rengjöringsmedel och det är tillräckligt för att den ska bli ren. Mekansik rengöring har i alla tider funkat.För några år sedan odlade vi på 10 st rengjorda kuvöser, med öronpinnar i hörn och skrymslen, det växte inget.

På alla ytor ska vi använda Des-yt, M-yt ska användas till membran på flaskor odyligt. 
Des-yt har en blandning av vatten/rengöringsmedel och 45 % sprit och enl hygien är det en blandningen tar bort bakteriesporer och blodfläckar bäst. ( Det har jag pratat om på hygienföreläsningar i många år). 
***

Hej igen
Bara en kort fråga: varför inte M-sprit???
Som jag skrev rengjordes alla kuvöser alltid med M-sprit i Y och efter 8 år var de som nya.
Jag tittade på flera av våra nya Caleo när de varit på avdelningen 1 månad.
Plasten var sönderrepad.
Men ytdesinfektion är helt OK - bara det är desinfektion -tycker jag.
Men, som sagt, en noggrannare undersökning av olika rengöringsmetoder skulle vara spännande.
Jag kan ju ha fel. Kanske räcker diskmedel.
 MVH

***
Hej igen

Sprit är bra, eller hur. Yt-des rekomenderas för att använda på ytor, tar bort bakteriesporer, löser upp blod. Styrkan på alkoholen är lägre och blandat med rengöringsmedel och är påsåvis anpassad till ytor. Yt-des luktar lite starkt så om personal ragerar på ämnet så går det lika bra med mekanisk rengöring dvs med diskmedel och vatten (har fungerat i alla tider) detta enl hygien, jag har pratat med dom det flera ggr.
M-sprit har inte samma förmåga att lösa upp smuts och göra rent på ytor, men väldigt bra på att "avdöda" mikroorganismer på membran tex. Det är svårare att lösa upp gammalt blod på ytor med M-sprit, testa får du se.
Yt-des kan användas på panel, dropp-pumpar, övrig utrustning som ingår i barnets vård och det går också att torka rent luckor på kuvösen.
Avtvättning av kuvösväggar när barnet vårdas kanske inte är så bra med tanke på lukten.

Låt spriten flöda, hälsningar

***


Hej igen

Du skriver att diskmedel och vatten "har fungerat i alla tider" - då måste jag fråga om det finns evidens för det. Kuvöstillverkarna föreskriver att kuvöser ska desinfekteras mellan varje patient.
Om man ska frångå en sådan regel måste man väl ha riktigt tillförlitlig evidens och då kan det knappast räcka med att odla i kuvösvatten som byts ut varje dag eller att ta odling på en torr kuvös. Jag vet inte hur det kommer sig att KS hygien avdelning kan komma till så markant annorlunda slutsatser än man gjort på andra håll. Det skulle kännas bra att få se den evidens som finns för att den metod vi använder är OK.
Tidigare återanvändes CPAP aggregaten efter att ha rengjort i ljummet vatten och diskmedel och jag skrev så många LAH och mail och brev om det, att man var uttröttad på mig.
För mig, och säkert för många andra som kommer till en ny arbetsplats, känns det viktigt att kunna ställa sig bakom de rutiner och metoder som används.
Vi är legitimerad personal och i och med det har vi delat ansvar för att utvärdera den vård som ges och de metoder som används. Det känns inte bra att det inte finns ett forum där vi ssk kan diskutera  omvårdnadsmetoder tillsammans, på samma sätt som läkarna diskuterar sitt ansvarsområde. Vet att jag är en besvärlig människa men hoppas du förstår att jag bara vill att vår avdelning ska bli det jag är övertygad om att den borde kunna vara - världsledande.
***

Hej

Kan vi slutföra denna diskussion om rengöring av kuvöser?

1. Jag skriver och menar att rengöringsmedel och vatten fungerat i alla tider och så är det. Mekansikt rengöring är ett effektivt sätt att få bort smuts och mikroorganismer, evidens: Florence Nightingale och Ignaz P. Semmelweis.  Med mekanisk rengöring så skrubbar man bort all smuts och med de bakterier. Idag har vi tekniska apparater och annan utrustning som kanske inte är så lämliga att skura. Modernare rengöringsmedel har underlättat för personalen.
Att ta odling på retvättade kuvöser visar måttet på hur noggrann vi är med rengöring. Att ta odling på smutsiga kuvöser efter en veckas vårdtid visar bara vilka mikroorganismer som finns i miljön. Dessa organismer finns där hela tiden därför är det viktigt att vi använder handsprit och rengör runt barnets bädd.
Kuvösens miljö under barnets vårdtid är en bra grogrund för bakteritillväxt relaterat till värme och fukt. Lägg till glukos, fett och blod så har vi ett dignande smörgåsbord. Barnet kan inte upprätthålla en skyddande bakterieflora på sin hud jmf med vår. Vilket gör att tex gramnegativa bakterier växer på fel ställen som i svalget hos barnen. Har vi det i tankarna när vi vårdar barnen kanske det blir lättare att förstå vikten med att hålla rent i miljön och patientens hygien under vårdtiden.



Endast M-sprit tar inte bort smuts som tex gammal bröstmjölk odylikt och det gör inte DesiSoft heller. Jag kan tycka synd om personal som ska stå i ångor av M-sprit för att rengöra kuvöser, det är en miljöfråga.


2. Jag har tidigare varit kontakt med kuvösföretag och de anser att mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten räcker. (precis som vi gör), dock skriver de desinfektera kuvösen, detta är en säkerhetskrift som vi hittar om alla apparater som säljs på vår marknad.  Är vi oroliga att bakterier finns kvar ska vi använda Yt-des, idag har vi också DesiSoft som inte har så stark lukt och en annan verksam substans.Innan ska kuvöserna rengöras med diskmedel och vatten. 


3. Giraffkuvöserna rekomenderar att vi kan använda kuvösen i två veckor innan byte, vattenbehållaren bytes en gång/vecka. De har gjort egna kontroller: hällt bakterier i vattenhållaren som värms upp till ca 58 grader eftersom vattnet i motordelen värmer upp vattnet till 100 grader dör dessa bakterier. Alltså ingen fara att bakterier kommer in den vägen med kuvös ventilationen. Så det anser att vi kan använda kuvösen mycket längre tid men eftersom följsamheten är låg att göra rent kuvösen under barnets vårdtid väljer vi att byta 1 gång/vecka.

4. Det var länge sedan vi återanvände C-pap aggregat, vi har blivit klokare, det är bra.

***

Hej
Vi kan sluta diskutera detta nu men jag undrar om du missförstod ngt jag skrev.
När jag skrev att jag tyckte att det skulle var intressant att undersöka rengöringsmetoderna gm att köra kuvöser i en vecka på full fukt och värme menade jag naturligtvis utan barn i - att bara låta dem gå och så se om det finns mikroorganismer kvar som börjar växa och hur lång tid det tar.
Jag förstår allt det du skriver om med glucos, fett och blod - det är pga det som man på många håll väljer att byta kuvös oftare när barnen är små och har hög fukt o värme.
Mitt perspektiv är att det finns mkt kunskap att söka i denna fråga; inte att hävda att jag har rätt.
Jag skulle vilja veta gm strukturerade studier, så att man kan ge optimal omvårdnad - men jag tycker som du, att det får vara färdigpratat för denna gången.
MVH 



I NOVEMBER 2008 AVLED FLERA BARN AV INFEKTION MED ESBL BILDANDE KLEBSIELLA.
PLÖTSLIGT TOGS BESLUT OM ATT KUVÖSERNA SKULLE DESINFEKTERAS MELLAN BARNEN. 


DN SKRIVER FÖLJANDE I ARTIKELN "FÄRRE SJUKA BARN MED NYA HYGIENRÅD":

Från maj 2008 till april 2009 registrerades hur många barn som fick en infektion: Vid första mätningen fick 20 procent av alla inlagda barn infektioner. I den fjärde och sista mätningen var 6 procent infekterade. Mest häpnadsväckande var resultaten för barn som fötts före vecka 26. Vid första mätningen var hela 80 procent infekterade. Sedan insjuknade gradvis allt färre. Vid den sista kontrollen hade siffran sjunkit till 10 procent.

80 % av DE MINSTA BARNEN - DE SOM VÅRDAS I KUVÖS - VAR INFEKTERADE. DET SJÖNK TILL 10 %.
MAN SKRIVER I ARTIKELN "Det införskaffades starkare tvättmedel till kuvöserna" 
MAN HADE GÅTT FRÅN DISKMEDEL TILL VIRKON.


JAG HADE KÄMPAT FÖR DESINFEKTION AV KUVÖSER I 12 ÅR NÄR DET INFÖRDES.
JAG TÄNKTE ATT NU, ÄNTLIGEN, HADE EN FÖRBÄTTRING GJORTS.
EFTER EN TID FICK JAG VETA ATT MAN SLUTAT ATT KOKA TRÖSTNAPPARNA MELLAN BARNEN...