lördag 5 maj 2012

OM VÅRDHYGIEN, STAFYLOKOCKER, SKÖLJRUM OCH PREMATURA BARN

Introduktion:
Jag som skriver denna blogg har kallats ”skandalsjuksköterska” i pressen. Människor har skrivit i inlägg i Dagens medicin att jag inte skulle få röra deras barn och att det är tur att jag är borta ur vården. Bakgrunden är följande. I juni år 2008 gjorde jag ett allvarligt misstag. Jag upptäckte själv att jag var skuld till ett barns snabbt stigande natrium (salt) och anmälde mig själv. Jag kunde låtit bli att anmäla mig och hoppats klara mig utan upptäckt. Jag kunde ha försökt kasta skuld på någon annan. I stället utsatte jag mig för stor risk genom att berätta. Jag hade varit en kritisk röst internt i många år och många hade gjort upprepade försök att manövrera bort mig från arbetsplatsen. Dagen efter blev jag hotad av en läkare och man har sedan spridit en rad lögner om mig via pressen. Jag försvarade mig inte. Orsak till att jag gjorde misstaget var att jag insåg att barnet utsatts för vårdskada redan, vid 1½ dygns ålder.  I mars 2010 vände jag mig till sjukhusets ledning. Fyra chefssjuksköterskor hade slutat mer eller mindre frivilligt och när erfarna barn/neonatalsjuksköterskor flytt från vanvården av barnen hade man rest till forna Östtyskland och värvat iva sjuksköterskor från vuxenvården. De saknar barnkompetens. När barn/neonatal sjuksköterskans funktion saknas på en avdelning för vård av för tidigt födda barn blir barnen svårt sjuka – det blir stor behov av intensivvård som många läkare och även andra tycker är ”häftigt”. Man skrämmer upp föräldrarna direkt de kommer till avdelningen, man talar om infektioner, hjärnblödning, blindhet och annat och man gör sedan barnen sjuka genom undermålig hygien, lågt utbildad personal och dålig medicinsk teknisk utrustning. Jag larmade sjukhusledningen 23 mars 2010 och blev anklagad för att ha mördat ett barn den 7 april. Jag kunde bevisa att läkarna ljög. Idag har jag fått rätt i HSAN, Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Bloggen är mitt sätt att försvara mig mot allt som skrivits om mig i pressen sedan sommaren 2008. Om man vill få en sammansatt bild bör man läsa inläggen i den ordning de skrivits.


Fortsättning på tidigare inlägg om förebyggande hygien:
-- FOTOGRAFI: SKÖLJRUMMET / KUVÖSTVÄTTEN
samt
OM VÅRDHYGIEN OCH INREDNING AV SKÖLJRUM

Någon gång - troligen på 70-talet - tog svenska barnläkarföreningen beslut om att de "undersköterskor" som skulle arbeta i barnsjukvård inte skulle ha utbildning i mikrobiologi och sjukhushygien. Det fanns en klar tanke bakom detta - arbetsgivaren skulle inte kunna utnyttja barnsköterskor till städ- och förrådsarbete. Varje barnavdelning skulle ha 1-2 undersköterskor anställda för dessa uppgifter. Jag har skrivit om detta innan i flera inlägg.

Barnsköterskor inom neonatalvården skulle arbeta med att undervisa nyblivna föräldrar om skötsel av barn med eller utan sjukdom. De skulle stötta amningen - som är en komplicerad uppgift när ett barn föds för tidigt eller med sjukdom eller skada. (En funktion som barnmorskor - den nya tidens "profeter" på amningsområdet - inte har någon som helst kunskap om). De skulle ha tillräcklig kunskap för att upptäcka brister i information, och i föräldrars förståelse av info, från läkare och sjuksköterskor för att kunna förstärka eller be andra grupper att ta tid till nytt informationstillfälle.
I vården av större barn skulle barnsköterskorna dels bistå föräldrar med den allmänna omvårdnaden - att sköta, tvätta, mata och trösta svårt sjuka barn - samt att skapa en miljö som  var stimulerande och utvecklande för det enskilda barnet. Först efter arbetspasset - på den sk överlappningstiden då eftermiddagens personal var på plats - skulle de som arbetat förmiddag få ägna sig åt att städa sköljrum, rengöra kuvöser, packa upp förrådsartiklar osv. Efter att de övergått till detta smutsiga arbete skulle de inte få gå in på vårdsal igen till för tidigt födda barn, infektionskänsliga cancerbarn osv.
Det fanns ytterligare en funktion i detta. Personalen kunde stänga dörren om sig - vilket man bör göra när man arbetar i ett sköljrum för att hindra bakteriespridning via ventilationen - och "prata av sig" med varandra innan de gick hem. Det är känslomässigt påfrestande att arbeta med svårt sjuka barn och den timme barnsköterskorna stod i sköljen efter sina arbetspass bidrog till att de kunde släppa tankarna på jobbet när de gick hem.
Slutligen hade barnsköterskor en utbildning som var inriktad på att upptäcka tidiga symtom på medfödd sjukdom, inre missbildning, infektion och förlossningsskador hos de nyfödda barnen. 
Barnsköterskor fungerade som barnläkarens "öga" hos alla nyfödda barn på BB fram till 80-talet då barnmorskor lyckades tvinga bort barnkompetensen från alla landets BB avdelningar. Barns sjukdomssymtom skiljer sig från vuxnas. Den personal som vårdar barn måste ha utbildning mot barn. Idag utbildas inte längre barnsköterskor och avdelningarna tvingas i stället anställa undersköterskor. De saknar helt utbildning om barn - det är, anser jag, svenska barnläkares och barnmorskors ansvar att svenska barn inte längre har tillgång till barnkompetens i vården. Amningshysterin som drabbat så många så svårt sedan 80-talet uppstod när barnsköterskorna försvann från BB och barnmorskorna skulle ta över. De hade inte kunskap om barnen och de har det fortfarande inte - men många av dem vill gärna införliva både neonatalvård och BVC vård i sin makt sfär... och vi barnsjuksköterskor har egentligen inget stöd av våra läkare, åtminstone inte i Sthlm.


På det länssjukhus där jag började arbeta 1984 anställdes undersköterska med specifikt ansvar för den förebyggande hygienen - som undersköterskor har specifik utbildning för. Hon undervisade alla oss andra. Hennes inriktning var praktisk "hands-on". Hon hade nära knytning till sjukhusets/landstingets övergripande hygiensektion. Det behövdes inte "hygiensjuksköterska" på vårdavdelningen - alla sjukhus/landsting har den funktionen väl förankrad i verksamheterna med specialistkompetent hygienläkare och hygiensjuksköterskor som jobbar nära denne. De kan, i sin tur, handleda avdelningarnas hygienansvariga undersköterskor och ha kontakt med ansvarig chef - som måste vara väl insatt i en enhets hygienarbete, nya regelverk osv.

På KS neo tilldelades medicinskt ansvarig läkares mångåriga väninna - en fd barnsköterska (sannolikt - utifrån hennes kunskapsnivå - utan någon  utbildning i sjukhushygien innan sjuksköterskeutbildningen) ansvar för hygiengruppen och för allt hygienarbete innan hennes inskolning till sjuksköterska var klar. Hon utsågs till "expert" innan hon arbetat en enda dag självständigt som sjuksköterska. Senare skulle hon komma att utses till chefssjuksköterska trots att hon inte arbetat ett helt år sammanhängande som sjuksköterska på avdelning (enligt uppgift från andra kritiska kollegor - jag vet inte exakt hur mycket hon har arbetat, bara att det varit sporadiskt - det jag vet är att man inte kan bygga kunskap som sjuksköterska genom att tala med läkare - man måste dels arbeta som sjuksköterska, dels samverka med kollegor på samma nivå - framför allt måste man lära sig att lyssna på andra). Det ställdes krav på erfarenhet av arbetsledning i annonsen - vilket kan ha gjort att sjuksköterskor med många års erfarenhet inte sökte - hon saknade det men fick ändå tjänsten. Hon arbetade inte "hands-on" som hygienansvarig utan "hands-off". Hon har gjort det läkarna uppmanat henne till - "forskat" och undersökt infektionsfrekvens - skapat många stora ord och en del statistik som sedan presenterats som "gott hygienarbete". Enligt min uppfattning har denna kollega låtit sig manipuleras av sin vän läkaren på ett sätt som inte bara skadat samtliga sjuksköterskors professionella utveckling utan också orsakat exempellöst lidande och svåra handkapp för mängder av barn. Många har avlidit med svåra skador. Denna kollega har troligen gjort så gott hon kunnat - hennes problem kan ha varit att hon inte haft tillräcklig kunskap om det hon haft ansvar för och att hon utnyttjats av en läkare som borde stängas av från all patientkontakt. Hon är inte ensam. Sthlms sjukvård är fylld av sjuksköterskor som gått manliga läkares ärenden för att hindra omvårdnadsutveckling på olika sätt. Problemet finns - så vitt jag förstått - även inom Vårdförbundet.

När avdelningens "kuvöstvätt" - ett större sköljrum - skulle byggas om trodde jag att avdelningens "expert" på hygien skull granska ritningen och lägga in hygienaspekter - hon var ganska ny i sin funktion då och jag antog fortfarande att hon både ville och kunde lära mera i samband med denna viktiga process. Ombyggnationen skulle göras samtidigt med att avdelningen utökades och fick nästan dubbelt så många vårdplatser, förutom att nyförlösta mödrar skulle vårdas tillsammans med sina barn. Mödrarna har en helt annan bakterieflora än de för tidigt födda barnen. Samvårdar man mödrar och barn måste man ställa mycket högre krav vad gäller sköljrum, förråd osv. Man måste också ha olika yrkesgrupper anställda. Barnmorskor har utbildning om mödrarna - den kunskapen saknar barnsjuksköterskor. Barnsjuksköterskor har kunskap om sjuka barn - den kunskapen saknar barnmorskor.

Jag har ägt två hus ensam och varit delägare i ytterligare tre hus. Jag har planerat ombyggnationer och gjort sådana, både på egen hand och tillsammans med andra. Jag har varit med om att en tidigare arbetsplats - neonatalavdelningen vid länssjukhuset - flyttade till nybyggt sjukhus.
Jag skulle ha velat vara med och planerat varje gång KS neo gjort ombyggnationer. Det har jag inte fått vara.
När vi fick se planen för ombyggnationen av kuvöstvätten tänkte jag att det var bättre att låta den vara som den var, än att bygga om som man hade tänkt. När tiden närmade sig för byggstarten, utan att den hygienansvariga sjuksköterskan - medicinskt ansvarig läkares väninna, som sagt - hade reagerat tog jag en natt med mig en linjal och ett papper till sköljen och mätte upp den. Jag gjorde sedan en egen plan som jag lämnade till min närmaste chef - en av vårdchefens favoriter som var chef i > 8 år utan att vare sig läsa chefsutbildning eller uppgradera sin sjuksköterskekompetens genom att läsa omvårdnadsvetenskap.

När jag talade med min chef om vårdutveckling och professionalisering av sjuksköterskeyrket förstod hon inte vad jag sa förrän hon tvingats börja läsa omvårdnadsvetenskap efter att jag tagit upp problemet med hennes låga kunskap med barndivisionens personalchef. Då kom hon till mig och sa "jag har funderat på det du sagt S - att jag borde läsa omvårdnadsvetenskap - och nu har jag sökt utbildningen". Jag berättade inte för henne att jag visste att hon blivit tvingad utan frågade henne några gånger, under tiden hon utbildade sig, om hon var nöjd med den kunskap hon fick. Hon var mycket nöjd och jag märkte hur hon successivt blev säkrare i sin yrkesroll. Jag var glad för hennes skull. Det var min avsikt att hon skulle få möjlighet att utvecklas som sjuksköterska. När jag själv kommit till den avslutande uppsatsen i min utbildning i omvårdnadsvetenskap kom hon en dag till mig och frågade vem jag hade fått som handledare. Jag svarade henne. Ett par dagar senare meddelade min handledare mig att hon plötsligt skulle resa bort en vecka och vara onåbar. När hon kom hem tog det ett par veckor innan hon svarade på inskick jag hade gjort och när hon svarade frågade hon bara "vad tycker du själv om det du skrivit?" När det hänt ett par gånger skickade jag samma text till en av lärarna vid Sophiahemmet och bad henne att ge kommentarer till min text. Jag fick tillbaka texten med kommentarer efter ett par timmar. Då skrev jag ett mail med rubriken "tidsplan" till min handledare. När hon inte svarat efter två dagar ringde jag henne. Hon sa med lojt och hånfullt tonfall att hon sett att det kommit ett mail med rubriken "tidsplan" men att hon inte öppnat det. Jag förstod att vårdchefen och ovan nämnda chef bestämt sig för att hindra mig att bli klar med min utbildning och just då vågade jag inte pressa mig själv ytterligare. Jag la ner mitt försök att skriva uppsats och där står jag fortfarande.
Men min chef fick en bra grund tack vare mig...

Nu kommer tre bilder som inte är helt perfekta vad gäller ytans storlek - jag har inte de exakta måtten.
Min avsikt är att visa hur ytan disponerats.
Så här såg kuvöstvätten ut innan ombyggnation i början av 2000 talet - antalet vårdplatser var 16 vid min anställning. Rum 2 och 3-4 hade plats för 6 barn, rum 6-7-8 hade sammanlagt 9 vårdplatser.

Följande ombyggnation gjordes under ledning av de två chefer som angripit mig personligt och yrkesmässigt i > 10 år, som år 2001 gav mig muntligt förbud att yttra mig om vårdkvalitet, kunskapsutveckling osv inför mina arbetskamrater, som gav mig skriftligt förbud att yttra mig år 2005 - utan att jag hade gjort något fel, som stoppade min utbildning i omvårdnadsvetenskap när jag nästan var klar och som lönesatt mig lägre än samtliga andra sjuksköterskor - i förhållande till utbildning och erfarenhet - i många år (en kollega som har 12 års kortare neonatal erfarenhet, som gick barn vub 10 år efter mig, som inte har någon av de specialiserande utbildningar mot neonatal intensivvård som jag hade redan vid min anställning på KS neo och som aldrig visat något intresse för utveckling av vården har legat på en nivå så att hon - om jag räknat rätt - skulle tjäna ca 40 000 kronor mer per år än mig med motsvarande arbetstid i minst 8 år).
Antalet vårdplatser var efter denna ombyggnation 9 för intensivvård och 4 platser på rum 3-4 - det är totalt 13 vårplatser på iva sidan. På den nya samvårdsavdelningen fanns 6 platser fördelade på två vårdsalar samt minst 5 platser för samvård av mor och barn. Det innebär en ökning av totala antalet barn från 16 till 24, förutom att 5 mödrar skulle kunna vara inskrivna. 
Så här såg detta utrymme fortfarande ut när man manövrerade ut mig år 2010 - för att jag protesterat mot detta - och mycket annat.




Tvättmaskinen och torktumlaren är stora industrimaskiner som tar plats - det går inte att göra rent golvet  ordentligt sedan de kom på plats. Direkt efter ombyggnationen fanns mindre maskiner och en ren bänk vid sidan om. Ovanför denna rena bänk - där man vek sängkläder till barn som kunde väga < 500 gram, fanns ett skåp där man förvarade vasar för lösa blommor! Senare började man använda sig av bänken vid dekontaminatorn för att vika tvätt. På den står en radioapparat som jag tror har funnits på avdelningen sedan innan min anställning. Att se glada barnsköterskor - utan utbildning i mikrobiologi och sjukhushygien - stå där  och arbeta med den rena tvätten har varit som att någon stucket en kniv i hjärtat på mig. Under många år tog de sedan den rena tvätten, höll den mot sin vårddräkt och gick runt och placerade ut den i skåp på de olika salarna. De kunde lägga ifrån sig tvätten var som helst utan att reagera över renhetsgrad - de har inte den kunskapen. För många år sedan letade jag genom avdelningen och hittade en rostfri vagn som var lastad med journalen för forskning. Jag la alla dessa på en bänk, desinfekterade vagnen och satte en lapp på handtaget "endast för ren tvätt" - sedan dess används den vanligen när man lägger ut tvätt på salarna.

Kuvösförrådet luktade rent när det var renoverat - det kändes riktigt bra när jag steg in genom dörren. Sedan såg jag att man inte bara ställt in rena kuvöser och sängar, man hade också ställt tillbaka de smutsiga gamla barnvagnarna - som används för att köra döda barn till kylrummet (!) OCH till att köra svårt sjuka långliggande barn, som har behov av syrgas, ute i sjukhusparken - och man hade dessutom ställt in den säng där man lägger alla de barn som dör på avdelningen - kanske i svåra infektioner. Allt detta var - som det hade varit innan - så hopträngt att det smutsiga stod emot det som borde varit höggradigt rent.
Jag kände mig väldigt trött och ledsen över att ingen någonsin lyssnade på mig. När jag vände mig om för att gå ut fick jag syn på en dammsugare. Den stod intryckt alldeles under rena madrasser som man lägger in till de minsta barnen i kuvöserna.
När jag läste till mentalskötare i Falköping 1975 fick jag lära mig att dammsugare är förbjudna på vårdavdelningar för att vissa bakterier - t.ex stafylokocker och streptokocker - trivs och överlever i damm. Dammsugare kallades för "bakterie-bomber" och jag har aldrig sett en enda dammsugare på någon av de ca15 vårdavdelningar där jag arbetat eller gjort praktik - men på Karolinska sjukhusets neonatalavdelning - där medicinskt ansvarig läkares mångåriga väninna var hygienansvarig sedan flera år och fått två ettåriga utbildningar på verksamhetens bekostnad, samt gått före mer erfarna och kunniga kollegor till ett antal olika uppdrag - hade man ansett att det helt nyrenoverade kuvösförrådet var en lämplig plats för en dammsugare. Jag drog omedelbart ut dammsugaren i korridoren och tänkte att någon dagpersonal måste reagera och hitta en bättre plats. Nästa natt stod den under samma hylla igen. Jag ställde då ut den i ett rum med skåp för personalens väskor. Nästa gång jag kom var den tillbaka i kuvösförrådet. När jag drog ut den femte gången (kan ha varit 4:e eller 6:e) ställde jag den i den lilla sköljen - där fick den stå kvar.

Redan innan ovanstående ombyggnation gjordes hade jag lämnat nedanstående förslag till min närmaste chef.






Min tanke var att allt skulle gå från smutsigt till rent - att inget (tvätt i tvättstugan eller kuvöser/sängar) skulle gå "bakåt" mot ett mera smutsigt utrymme. De tvättsäckar och sopsäckar där man skulle lasta ur sängar och kuvöser skulle bytas efter varje arbetspass, det vill säga tre gånger per dygn och tas ut genom den smutsiga ingångsdörren. Kuvöser och sängar skulle rengöras över ett stort galler av personal med gummistövlar så att underredet skulle bli riktigt rent och kuvöserna skulle sättas ihop inne i det höggradigt rena kuvösförrådet. Något jag inte tänkte på när jag gjorde den ritningen men som jag ritat in nu är automatiska dörrar som glider åt sidan när man trycker på något, inte dörrar som man öppnar med handen. Det finns säkert många andra som kan ge bättre förslag än mitt - detta var mina tankar i början av 2000-talet för KS neonatalavdelning specifikt.


Som jag skrivit i tidigare inlägg lämnade min chef tillbaka min ritning efter en vecka med orden "det är inte så längre, att man måste skilja på smutsigt och rent i vårdens sköljrum S...". Den kvinnan har haft total makt över mig i över 10 års tid. Hon har vid flera tillfällen stått mellan mig och andra medarbetare och skapat konflikter som inte funnits, som hon sedan har skyllt på mig för att motivera begränsningar i min yrkesutövning. Första gången jag skulle vara ledig en hel jul, på kanske 10 år, ringde hon hem till mig den 23 december och berättade skrattande att hon hade talat med en av avdelningens sköraste barnsköterskor om mig. Hon hade påstått sådant som inte stämde, till barnsköterskan. Den julen mådde jag riktigt dåligt - jag förstod min chefs avsikter. Det har många gånger varit mycket tungt för mina barn att ha en mamma som försökt fungera som whistleblower men jag har varit tvungen - jag har inte kunnat leva mitt liv och ha det bra med mina egna barn när jag sett hur andra människors barn skadats och dött.

När jag kom till Socialstyrelsen år 2010 möttes jag av psykiater, psykolog och en barnmorska som talade till mig som att jag varit ett barn och frågade hur jag hade tänkt när "en som" jag hade sökt chefstjänst på Karolinska sjukhuset. Jag kan berätta det nu - jag sa det inte då - jag ville bli chef både över min chef, över medicinskt ansvarig läkares väninna - hygiensjuksköterskan, över andra överläkares väninnor och över avdelningens vårdlärare.

Min (elaka) avsikt var att inte ge en enda fördel till dem som gav "service" till läkare privat och sedan förväntade att det skulle betala sig i form av särskilda tjänster, tillgång till resor inom och utom landet som vanliga normala sjuksköterskor - trogna till sina män, stabila och rejäla - aldrig fick tillgång till och högre lön. Så hemsk är jag... en mara för läkare som vill forska på barn med svåra infektioner, med skadade lungor och med tarmar som dött av syrebrist - för att läkare förbjuder sina sjuksköterskor att höja syrgas när det behövs men ger 100 % frihet till sina barn/undersköterskor att SÄNKA syrgas utan kontroll - och som vill kunna sprida i pressen att alla de minsta barnen måste vårdas av dem för att ingen annan i landet kan bygga kunskap.
Den "kunskapen" är inget mer än en färgglad bubbla som döljer en avgrund av tomma ord och förmåga att manipulera.
För ett antal år sedan fick KS neo en helt ny apparat som kunde avläsa syresättningen i de inre organen. Om man håller nyfödda barn lågt syresatta och om man tillåter syresättningen att fluktuera är det överhängande risk att tarmen skadas så att delar av den måste opereras bort. Mängder av barn som vårdas på neo i Sthlm får stomi (påse på magen) tillfälligt, vissa får det permanent, för att läkarna vill att barnen ska bli så sjuka som möjligt. Det ger nämligen dem hög status genom stort "forskningsunderlag" och det ger dem höga löner när de måste vara vakna nätterna igenom för att barnens liv hänger på en tråd tunn som spindelväv. Den nya apparaten visade att saturationen inne i barnens tarmar var ner till 20. Flera barnsköterskor kom till mig och sa "det där har du ju sagt sedan du började här... att barnen måste hållas bättre syresatta för att tarmarna inte ska skadas... men ingen har lyssnat på dig...". Den utmärkta apparaten försvann obemärkt från avdelningen inom några veckor.

Den 21 mars 2010 sökte jag tjänst som vårdchef för att jag ville styra upp avdelningen. Den 23 mars skrev jag till sjukhusets ledning om korruptionen i Sthlms neonatalvård och föreslog att en namngiven överläkare skulle ersättas med oberoende specialist med hög kunskap, välkänt hög pedagogisk förmåga och som - tänkte jag - sannolikt inte skulle skaffa sig en nära vän bland de manliga sjuksköterskorna för att utöva makt.
Den 1 april blev jag ombedd att ta över ett avslut - överläkare/bakjour (som utövar makt med hjälp av minst 2-3 nära väninnor som avskyr mig) lämnade avdelningen direkt efter rapport till mig. Den 7 april blev jag anklagad för att ha mördat barnet som två läkare sagt var så sjukt att respiratorn måste stängas av snarast. Kvällens sjuksköterska hade uppfattat läkarna precis som mig - hon hade avstått från att ge en ordinerad livsviktig infusion kl 20 och hon hade inte ens vänt barnet - "Inget mer ska ju ändå göras", sa hon till mig.

Jag har sett > 10 kloka chefer och > 100 mycket kloka sjuksköterskor manövreras bort från denna avdelning där stockholmarnas allra minsta barn vårdas - och jag har sett det som drabbar barnen...
Samma gruppering som drev bort tre erfarna chefer vid 90-talets slut gjorde sig av med mig, med minst en överläkare och med fyra chefer vid 2000-talets slut.
De gillar att jobba med svårt sjuka barn. De stärker sina svaga egon genom att framställa sig själva som "experter" till föräldrar som inte har någon som helst möjlighet att ifrågasätta gruppen och dess kompetens - inte ens Socialstyrelsen kan göra det - man är hänvisad till att tro.
Det är förbannat olämpligt att "tro" i detta sammanhang!!!

En kuvöstvätt ska - som ett sköljrum på en neonatalavdelning - vara så rent att alla ytor och golvet kan rengöras dagligen. Inget får finnas som samlar damm eller kan utgöra gömställe för bakterier.

TVÅ BILDER SOM JAG TOG I DEN NYBYGGDA KUVÖSTVÄTTEN.
Finns med kommentarer också i inlägget
http://barnsjukskoterskans.blogspot.se/2011/10/fotografi-skoljrummet-kuvostvatten.html
Den rena bänken och den djupa hon hade ännu inte ställts in i utrymmet när bilderna togs.



ANSVARET FÖR DENNA RÖRA LIGGER HOS AVDELNINGENS STARKE MAN - SOM OMGETT SIG MED EN GRUPP PERSONLIGT STARKA MEN LÅGT UTBILDADE PERSONER MED MYCKET STOR MAKT UNDER VÄLDIGT MÅNGA ÅR  - OCH SOM DRIVIT SÅ FULA "SPEL" MOT KOLLEGOR ATT MÄNGDER AV LÄKARE FLYTT FRÅN AVDELNINGEN, ATT LÄKARE UNDER UTBILDNING TILL PEDIATRIKER INTE VÄLJER ATT UTBILDA SIG MOT NEONATALVÅRD, ATT FLERA KOMPETENTA KONKURRENTER HAR MANÖVRERATS BORT, ATT ALLA ÄR RÄDDA OCH ATT MÄNGDER AV BARN SKADAS SVÅRT AV VÅRDEN PÅ AVDELNINGEN.

Jag är en av mycket få som talat öppet om problemen - man fick Socialstyrelsen att tro att jag är psykiskt sjuk. Jag är bara riktigt, riktigt förbannad på slarviga läkare och maktutövning i allmänhet...
Och idag finns mycket få seriösa läkare kvar i Sthlms neonatalvård - de flesta är indragna i maktkamperna och påverkade både kunskapsmässigt och personligt - jag ville bli vårdchef för att förändra detta med stöd av konsulter utifrån - ingen kan förändra denna kultur inifrån på egen hand - speciellt inte om man är läkare och vill behålla sin legitimation - här råder "tystnadens kultur"...

http://barnsjukskoterskans.blogspot.se/2012/03/house-divided-against-itself-cannot.html

http://barnsjukskoterskans.blogspot.se/2011/10/fotografi-skoljrummet-kuvostvatten.html

http://barnsjukskoterskans.blogspot.se/2012/04/om-jag-fick-bestamma-vilket-jag-inte.html